Vi får snart lönetransparens på recept – men vågar vi prata om lön?
Foto: Catrine Jack
PUBLICERAD 21/8/2025
Lästid ca 2 min
Debatt

Vi får snart lönetransparens på recept – men vågar vi prata om lön?

Om knappt ett år – nästa sommar – träder EU:s nya direktiv om lönetransparens i kraft. Det är ett betydande steg som förpliktar arbetsgivare, inklusive rekryteringsföretag, att redovisa både lönenivåer och lönekriterier redan i rekryteringsfasen. Syftet är tydligt: att bekämpa lönediskriminering och skapa verklig öppenhet på arbetsmarknaden.

I Sverige står vi bättre rustade än många andra länder

Även om lön fortfarande är ett känsligt ämne har vi faktiska möjligheter att ta reda på vad andra tjänar – tack vare kollektivavtal, öppna löneuppgifter och en generellt högre grad av transparens.

I många europeiska länder, som till exempel Danmark, är lön inte bara tabu utan även ett stängt område – där kan du inte ta reda på vad grannen tjänar. Det ger oss ett försprång, men vi är långt ifrån i mål. Trots vår relativa öppenhet upplever många fortfarande att lönesättningen sker på oklara eller orättvisa grunder – och vi pratar sällan öppet om det. Det drabbar särskilt kvinnor och yngre på arbetsmarknaden.

Frågan är därför: Kommer det nya direktivet verkligen att minska löneskillnaderna?


"Två personer med samma titel kan ha helt olika villkor."


Lön handlar inte bara om siffran på lönebeskedet. Den påverkas också av flexibilitet, karriärmöjligheter, förmåner och tillgång till utveckling. Två personer med samma titel kan ha helt olika villkor – skillnader som ofta är osynliga eller svåra att förstå. Bristen på insyn skapar misstro, frustration och känslan av att systemet inte är rättvist.


"Lönesamtal ska vara naturligt, inte något vi viskar om."


Randstad Employer Brand Research 2025 visar att rättvisa är ett av de viktigaste kriterierna för svenska arbetstagare när de väljer arbetsgivare – men också ett av de områden där arbetsgivarna brister mest. När medarbetare inte förstår hur lönen sätts, eller upplever att reglerna inte tillämpas lika för alla, minskar tilliten till ledningen. Det nya direktivet kan bli ett starkt verktyg för förändring – men bara om det används aktivt. Arbetsgivare bör inte nöja sig med att uppfylla minimikraven, utan ta chansen att skapa transparens, tydliga lönekriterier, interna karriärvägar och en klar koppling mellan lön, prestation och ansvar.

Men även den bästa lagstiftning fungerar inte om vi fortsätter att undvika att prata om lön. Om vi på allvar vill avliva myterna och skapa lika villkor, måste vi våga ta dialogen – även när den känns obekväm. Lönesamtal ska vara naturligt, inte något vi viskar om.

Lönetransparens är därför inte bara en fråga om rättvisa – det är en fråga om framtidens arbetsmarknad. Sverige har möjligheten att gå före. Inte för att vi redan är i mål – utan för att vi redan är på väg.

Och är vi redo för det?

Catrine Jack, Employer Branding-expert i Randstad I Sverige