När välmående blir en KPI – vad händer då?
Foto: Tomas Lydahl
PUBLICERAD 12/9/2025
Lästid ca 3 min
Krönika

När välmående blir en KPI – vad händer då?

Det börjar med goda intentioner. Ett strategidokument. Ett målformulär. En formulering i årsredovisningen om att "medarbetarnas välmående är högsta prioritet."

Och det är sant – på riktigt. Det finns en genuin önskan om att skapa arbetsplatser där människor trivs, växer och mår bra. Men någonstans längs vägen händer något. Välmående blir ett mätvärde. En KPI. En ruta att bocka av.

Och då uppstår en risk: att det vi ville skapa, istället blir något vi jagar.

Det som mäts – styrs. Men det stämmer inte alltid.

Vi vet att det vi mäter får uppmärksamhet – och det är i grunden bra. Men just välmående är notoriskt svårfångat i enkäter och staplar. För våra svar speglar ofta vår dagsform. Hur vi sovit. Om vi haft en konflikt i teamet. Hur vädret är.


En enkät är bara ett ögonblick. Den fångar inte hela bilden.


Därför är det farligt att tolka resultatet som en absolut sanning. För vad säger egentligen ett snittbetyg på 3,8 i "nöjdhet med arbetsmiljön"? Säger det något om kulturen – eller bara om hur folk kände just den tisdagen?

Sanningen är: medarbetarnas mentala tillstånd skiftar, för vi är människor. Och det är helt normalt att ha en svacka. Det betyder inte att något är fel – bara att vi lever, tänker, känner.

Välmående är ett tillstånd – inte ett projekt

Verkligt välmående är inte ett resultat av en policy eller ett måldokument. Det är något som växer fram i vardagens tusentals mikromöten. I sättet vi bemöter varandra. I om vi lyssnar på riktigt. I hur vi återhämtar oss tillsammans.

Därför är det inte bara mätningen som är viktig – utan det mänskliga samtalet däremellan.

Och där kommer HR och ledarskap in. För det är vårt ansvar att ta pulsen regelbundet. Inte en gång om året. Inte i stora, anonyma undersökningar. Utan i samtal. I möten. I det vardagliga engagemanget.

När vi gör det, händer något vackert: en dålig dag blir just det – en dag. Inte en röd flagga. Inte ett “problem”. Bara ett ögonblick i ett större, mänskligt flöde.

HR:s balansgång

För HR är detta en utmaning. Vi behöver kunna visa siffror – men vi får inte glömma att människan är mer än ett mätvärde. Välmående kräver närvaro, inte bara rapportering.

Vi måste våga tolka låga svar med ödmjukhet – och höga svar med nyfikenhet. Och vi måste skapa en kultur där det är helt okej att svara: “Jag har haft en tuff vecka.” Utan att det startar ett utredningsmaskineri.

För när välmående blir ett naturligt samtal, snarare än ett mål att nå – då börjar det växa på riktigt.

Välmående börjar i vardagen

Vi behöver börja se välmående inte som ett initiativ, utan som en konsekvens. Av hur vi behandlar varandra. Hur vi leder. Hur vi lyssnar. Hur vi pratar – även när det är svårt.

Så nästa gång du funderar på att sätta ett nytt mål för medarbetarengagemang – ställ också frågan:
Hur ofta tar vi faktiskt pulsen på våra medarbetares mående – på riktigt?

Reflektionsfråga:
Vad kan du göra idag för att bidra till en arbetsplats där alla hjälper till att lyfta svackorna utan att göra något stort av det?

Tomas Lydahl


Om Tomas Lydahl

Tomas Lydahl är en inspirerande & motiverande föreläsare som skapar arbetsglädje, ökar försäljning & stärker ledarskap. Han var även vd för Key Solutions AB, när de fick priserna Sveriges andra och Europas tredje bästa arbetsplats av Great Place To Work. Hans ambition och passion är att eliminera den ständigt ökande jobbrelaterade stressen som kostar samhället enorma summor varje år. Här kan du läsa mer om Tomas föreläsningar.