Bara hälften av svenska arbetsgivare satsar på lönetransparens – EU-direktiv närmar sig
Om nio månader blir EU:s direktiv om lönetransparens lag i Sverige. Men många företag riskerar att stå oförberedda. En ny undersökning från SD Worx visar att bara hälften av svenska arbetsgivare aktivt investerar i ökad transparens, trots att direktivet innebär omfattande krav på rapportering och insyn.
Nya krav på lönerapportering
Direktivet ska införlivas i svensk lag senast den 7 juni nästa år. Det innebär att företag med fler än 100 anställda framöver måste rapportera löneskillnader och annan relevant information. Anställda får dessutom rätt att begära ut intern löneinformation. Målet är tydligt: lika lön för lika arbete.
Organisationer med fler än 250 anställda ska rapportera årligen från 2027. Arbetsgivare med 150–249 anställda rapporterar vart tredje år, också från 2027. För företag med 100–149 anställda börjar samma rapporteringsintervall gälla först 2031. Företag med färre än 100 anställda är tills vidare undantagna, men medlemsländerna kan välja att skärpa reglerna.
– Rapporteringen måste ske både internt och externt, säger Johan Wikström, produktägare på SD Worx. ”Anställda ska kunna se löneskalor och genomsnittslöner, uppdelat efter kön. Arbetsgivare måste också redovisa de kriterier som styr lönesättning och karriärutveckling – och de måste vara objektiva och könsneutrala.”
Fortsatta utmaningar i Sverige
Undersökningen visar att transparens fortfarande är en bristvara. Bara 22 procent av svenska anställda upplever att deras organisation är tydlig i ersättningsfrågor. Tre av tio uppfattar dessutom att det finns löneskillnader mellan könen på arbetsplatsen.
På europeisk nivå medger 35 procent av arbetsgivarna att könsbaserade löneskillnader finns kvar. I Sverige är siffran ännu högre – 43 procent.
Flexibla förmåner på frammarsch
Transparens handlar dock inte enbart om lön, utan också om ersättningspaket och förmåner. I Sverige erbjuder 36 procent av arbetsgivarna flexibla ersättningspaket där medarbetare själva kan sätta ihop delar av sina förmåner inom en given budget. Det är något fler än genomsnittet i Europa (34 procent).
– Ett flexibelt ersättningspaket kan bättre anpassas efter vad anställda faktiskt behöver. I Sverige tillåter nu 36% av organisationerna sina anställda att själva sätta ihop sina paket inom en bestämd budget, vilket är en högre andel än genomsnittet i Europa på 34%. Det är en ökning jämfört med den genomsnittliga prognosen för 2024. Utvecklingen understryker att flexibla ersättningspaket gradvis blir vanligare, avslutar Johan Wikström.
Missnöje med löner
Lönen är fortsatt den främsta anledningen för anställda att stanna kvar hos sin arbetsgivare. Samtidigt uppger över hälften av svenska arbetstagare (54 procent) att de borde få mer betalt för det arbete de utför. Endast en tredjedel anser att deras lön är konkurrenskraftig i förhållande till branschen.
Missnöjet är särskilt tydligt i sektorer som vård, omsorg och utbildning. Här upplever mer än hälften av de anställda att de är underbetalda. Kvinnor är något mer benägna än män att hålla med.
Skarpt läge när deadline närmar sig
Med drygt hälften av arbetsgivarna som ännu inte investerar aktivt i transparens återstår mycket arbete innan juni 2026. För många företag blir det en kamp mot klockan för att hinna anpassa sig till EU:s krav – och samtidigt vinna tillbaka medarbetarnas förtroende i lönefrågan.
Om undersökningen
Undersökningen HR & Payroll Pulse genomfördes i februari 2025 i 17 europeiska länder: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Serbien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Kroatien. Totalt tillfrågades 5 625 arbetsgivare varav 575 var HR-chefer i Sverige och 16 000 arbetstagare varav 1 000 kom från Sverige. Resultaten ger en representativ bild av arbetsmarknaden i varje land.
