Det framgår av en global EY-undersökning med deltagare även från Sverige.
World Economic Forums rapport ”Future of Jobs 2025” pekar ut tio kompetensområden som bedöms bli mest efterfrågade år 2030. En ny global studie från EY visar att neurodivergenta individer i högre utsträckning har kompetens inom just dessa områden, särskilt när de upplever inkludering i arbetsmiljön. EY:s rapport ”Neuroinkludering på arbetsplatsen” bygger på svar från 2 000 yrkesverksamma i 22 länder, däribland Sverige. Majoriteten av deltagarna identifierar sig som neurodivergenta, exempelvis med ADHD, autism eller dyslexi.
Nästan åtta av tio neurodivergenta respondenter använder AI i sitt dagliga arbete.
Resultaten visar att neurodivergenta medarbetare ofta har starka färdigheter inom tillväxtområden som AI, dataanalys, cybersäkerhet, kreativ problemlösning samt förändringsberedskap och anpassningsförmåga.
Neurodivergenta leder AI-användningen på arbetsplatsen
Undersökningen visar också att AI-användningen redan är utbredd i gruppen. Nästan åtta av tio neurodivergenta respondenter använder AI i sitt dagliga arbete och de är 55 procent mer benägna att göra det än andra medarbetare. Respondenterna uppger att AI-verktyg bidrar till högre arbetskvalitet och snabbare informationsinhämtning. Enligt rapporten kan detta ge svenska företag och organisationer bättre förutsättningar att accelerera sin AI-implementering.
– Det är välkänt att både privata och offentliga organisationer i Sverige behöver snabba på sin anpassning till snabbare omvärldsförändringar och det är bevisat att bättre neuroinkludering bidrar starkt till det arbetet. Att prioritera neuroinkludering innebär att skapa en arbetsmiljö där neurodivergenta känner att man hör hemma och att ens unika färdigheter och styrkor värderas. Vår undersökning visar varför det är viktigt att inkludera neurodivergenta på arbetsplatser. Inte bara för att ta vara på deras potential och talang, utan lika mycket för att bidra till snabbare innovation och tillväxt, säger Daniel Brämhagen, partner på EY Sverige.
Trots den dokumenterade kompetenspotentialen upplever bara var fjärde neurodivergent medarbetare att arbetsplatsen är inkluderande. Enligt studien påverkar bristande inkludering både prestation och möjlighet att bidra fullt ut. Chefernas beteenden och graden av psykologisk trygghet pekas ut som de viktigaste faktorerna för upplevd inkludering.
Konsekvenserna är påtagliga. Nära fyra av tio neurodivergenta respondenter, 39 procent, uppger att de planerar att lämna sina jobb inom det kommande året till följd av missnöje kopplat till bristande inkludering.
– I takt med att diskussionerna om neurodiversitet i arbetslivet blir allt vanligare, är det allt fler som berättar om sina diagnoser. Trots denna positiva utveckling finns det fortfarande många neurodivergenta personer som inte känner sig helt sedda eller får rätt stöttning. Det är oroande eftersom neurodivergenta individers unika färdigheter kan bidra till framgång. Sverige har en möjlighet att bli en förebild för neuroinkludering och visa hur det kan bidra till affärsvärde, säger Daniel Brämhagen.
Rapporten lyfter flera rekommendationer för organisationer som vill stärka neuroinkluderingen. Det handlar bland annat om att fokusera på kompetens framför begränsningar, ge chefer rätt utbildning och verktyg, skapa flexibla arbetsformer samt arbeta mer systematiskt med att identifiera och kombinera olika individers styrkor. Målet är att bättre ta tillvara olika perspektiv och problemlösningsstrategier i verksamheten.
Om rapporten
Rapporten baseras på en global undersökning med 2 000 yrkesverksamma från 22 länder, däribland Sverige, och visar tydligt att neuroinkludering inte bara är en fråga om att utnyttja potentialen hos alla medarbetare, utan också är viktigt för att driva innovation och tillväxt. Rapporten innehåller konkreta tips på vad arbetsgivare bör göra för att skapa en mer inkluderande arbetsmiljö.
Läs EY:s rapport Neuroinkludering på arbetsplatsen.
