- AI-användningen ökar kraftigt.
Andelen ledningsgrupper som använder AI i hög utsträckning för beslutsunderlag har ökat från 3 till 23 procent på ett år. - Kompetensbrist och bristande tillit bromsar utvecklingen.
30 procent anger bristande AI-kompetens som det största hindret, och många chefer granskar AI-genererade underlag manuellt. - Uppföljningen släpar efter.
Bara hälften av ledningsgrupperna har systemstöd för att följa upp effekterna av fattade beslut, och endast omkring en fjärdedel har en tydlig AI-strategi.
AI har på kort tid blivit en del av svenska ledningsgruppers arbete med strategiska beslut. Andelen som använder tekniken i hög utsträckning för att ta fram beslutsunderlag har ökat från 3 procent 2025 till 23 procent 2026. Det visar Beslutsbarometern 2026 från VIEW Group och Origo Group.
Men den snabba utvecklingen innebär inte att företagen fullt ut har anpassat sina arbetssätt. Tilltron till AI-genererade underlag är fortsatt begränsad, och många chefer kontrollerar informationen manuellt innan den används.
Förra året pratade vi om att företagen behöver våga testa AI. Nu ser vi att användningen har ökat kraftigt på bara ett år. Det är en snabb utveckling, men företagen behöver också fundera på hur tekniken ska användas. För att få nytta av AI på längre sikt behöver det finnas en tydlig strategi för användningen.
Siri Hane, vd för VIEW Group Sverige.
Avancerade användningsområden är mindre vanliga
AI används framför allt för att effektivisera arbetet med information. 80 procent av de tillfrågade uppger att ledningsgruppen använder AI för att söka och sammanställa dokument och rapporter.
Mer avancerade användningsområden är mindre vanliga. Drygt hälften, 54 procent, använder AI för analys av kund- eller marknadsdata. 45 procent använder tekniken för operativa nyckeltal och uppföljning, medan 39 procent använder den för ekonomiska analyser och prognoser. Riskbedömning står för 36 procent och HR- och personaldata för 29 procent.
Resultaten visar att AI främst används för att samla in och strukturera information, snarare än för att stödja alla delar av den strategiska beslutsprocessen.
Bristande kompetens
Det främsta hindret för en bredare AI-användning är enligt undersökningen bristande kompetens. Tre av tio, 30 procent, anger att organisationen saknar kompetens för att använda och utvärdera AI-verktyg.
Nästan var femte, 19 procent, uppger att de saknar tillräckligt förtroende för kvaliteten på AI-genererade beslutsunderlag. Däremot anger endast 5 procent att regelkrav och dataskydd är det viktigaste hindret.
Samtidigt har bara omkring en fjärdedel av ledningsgrupperna en tydlig AI-strategi. En tydlig strategi behöver enligt rapporten klargöra vilka frågor och informationskällor AI ska användas för, samt vem som ansvarar för att kontrollera underlagen innan beslut fattas.
Felaktiga uppgifter skapar misstro
En central utmaning är att användningen ökar snabbare än förtroendet för resultaten.
I de öppna svaren beskriver chefer hur AI kan presentera felaktiga sakuppgifter, hitta på information eller missa sådant som är viktigt för den egna verksamheten. Andra pekar på att kvaliteten beror på användarens kompetens, formuleringen av frågorna och den information som matas in.
Att underlagen granskas av människor är fortfarande en viktig del av processen.
Undersökningen visar också ett samband mellan erfarenhet och tilltro. Bland dem som använder AI i hög utsträckning uppger 41 procent hög tilltro till AI-genererade underlag. Bland dem som använder AI i låg utsträckning är motsvarande andel 5 procent.
Samtidigt uppger 90 procent av gruppen med hög AI-användning att de alltid granskar AI-underlagen manuellt, jämfört med 71 procent bland dem med låg användning.
Resultaten tyder på att en mer omfattande användning kan gå hand i hand med både större förtroende och fortsatt noggrann kontroll.
Hälften saknar stöd för att följa upp besluten
Det är inte bara AI-användningen som undersökningen granskar. Rapporten visar också att grundläggande delar av företagens beslutsprocesser fortfarande har utvecklingspotential.
62 procent uppger att de har systemstöd för att ta fram beslutsunderlag. När det gäller att följa upp vad besluten faktiskt leder till har bara 50 procent motsvarande stöd.
Även arbetet med mätbara mål brister. 64 procent uppger att de sätter mätbara nyckeltal för att kunna följa upp effekterna av sina beslut. Det innebär att drygt en tredjedel inte fullt ut instämmer i att de gör det. Samtidigt uppger 60 procent att de använder data i hög utsträckning för affärsstrategiska beslut.
Snabbare underlag betyder inte bättre beslut
Sammantaget visar Beslutsbarometern att AI har fått ett tydligt genomslag i svenska ledningsgrupper, men att utvecklingen ännu inte har förändrat de grundläggande förutsättningarna för strategiskt beslutsfattande i någon statistiskt säkerställd omfattning.
Den fortsatta utmaningen handlar därför inte bara om att införa ny teknik. Företagen behöver också säkerställa kvaliteten i sina data, bygga kompetens och skapa rutiner för att mäta om besluten faktiskt ger önskade resultat.
Som rapporten konstaterar kan AI göra det enklare och snabbare att ta fram beslutsunderlag. Det är däremot inte självklart att besluten därmed blir bättre eller tryggare.
Om undersökningen
Beslutsbarometern 2026 genomfördes av Origo Group på uppdrag av VIEW Group. Telefonintervjuerna genomfördes i augusti 2026 och omfattade 175 personer i ledningsgrupper för svenska tjänsteföretag med minst 20 anställda. Respondenterna var vd, CEO, COO, CFO eller ekonomichef. Resultaten är oviktade.
Läs hela Beslutsbarometern här.
