Den 13 november går HRnytt och Epassi igenom resultaten i ett kostnadsfritt webinar. Anmäl dig här.
Samma fråga, olika svar
I Den stora studien om personalförmåner 2026 fick arbetsgivare och anställda ta ställning till samma fråga: stödjer organisationen medarbetarnas övergripande välmående? Svaren skiljer sig tydligt åt.
Hela Sverige: 81 procent av arbetsgivarna instämmer, men bara 63 procent av de anställda. Skillnaden är 18 procentenheter.
Privat sektor: 85 procent av arbetsgivarna svarar ja, mot 66 procent av medarbetarna. Glappet är 19 procentenheter. De privata arbetsgivarna har alltså störst tilltro till sin egen insats.
Offentlig sektor: 71 procent av arbetsgivarna och 62 procent av medarbetarna instämmer, ett glapp på 9 procentenheter.
Utvecklingen går ändå åt rätt håll. När studien gjordes första gången 2023 upplevde 48 procent av de anställda att arbetsgivaren stöttade deras välmående. I år är andelen 63 procent. En del av förklaringen kan vara att frågan har fått högre prioritet. Arbetsgivarna rankar välmående och förebyggande av utbrändhet som HR:s tredje viktigaste strategiska fråga de kommande tre åren. 15 procent sätter den högst, och bara att attrahera och behålla talanger (23 procent) och kompetensutveckling (19 procent) rankas högre.
Viljan finns alltså. Men märks den för medarbetarna?
Störst glapp när det gäller utbrändhet
Allra tydligast blir skillnaden kring utbrändhet. Får medarbetarna tillräckligt stöd för att undvika att gå in i väggen, till exempel genom resurser för psykisk hälsa och stresshantering? Här skiljer sig svenska arbetsgivares och anställdas svar med 20 procentenheter.
Samtidigt uppger var fjärde anställd att arbetsbelastningen inte går att hålla i längden.
Stress för den ena, budget för den andra
Arbetsgivare och medarbetare pekar också ut olika hinder. Medarbetarna ser hög arbetsbelastning och stress som det som främst står i vägen för att må bra på jobbet. Arbetsgivarna nämner i stället snäv budget som det största hindret för att förbättra välmåendet.
Svaren hänger ihop mer än man kanske tror. En pressad budget märks ofta som färre kollegor, slimmad bemanning och arbetsuppgifter som ingen hinner lämna över. Det som i ledningsgruppen ser ut som en budgetfråga blir ute i verksamheten en fråga om arbetsbelastning.
Förmåner som möter behoven gör skillnad
Förmåner löser inte en ohållbar arbetsbelastning, men de spelar roll. 70 procent av de anställda säger att förmånerna har en positiv effekt på hur de mår. 45 procent menar att förmånerna minskar risken för utbrändhet, till exempel genom att det blir lättare att få ihop arbete och fritid.
Vad önskar sig medarbetarna då? När de själva får välja vad arbetsgivaren borde satsa mer på för deras välmående, hamnar ett höjt friskvårdsbidrag som går att använda fritt överst. Det rankas före både flexibla arbetstider och teamaktiviteter.
Många arbetsgivare rör sig redan i den riktningen. 70 procent av dem ökar sina investeringar i förmåner, och det vanligaste skälet är medarbetarnas välmående. Studien visar också att de som är mest nöjda med sina förmåner uppger märkbart lägre utmattning.
Välmående som lönar sig
Det finns också ett tydligt engagemangsargument. 65 procent av de anställda säger att de skulle engagera sig mer i jobbet om arbetsgivaren satsade på deras välmående i stället för att bara höja lönen. År 2023 var andelen 52 procent. Bland Gen Z och millennials är siffran 69 procent, jämfört med 60 procent i äldre generationer.
Satsningar på välmående ger alltså avkastning i form av engagemang, särskilt bland de yngre medarbetare som många organisationer vill behålla.
En förmån som ingen använder hjälper ingen
För HR handlar frågan om mer än vad organisationen erbjuder. Lika viktigt är att medarbetarna känner till förmånerna, förstår dem och faktiskt använder dem. Ett friskvårdsbidrag som ligger outnyttjat gör ingen skillnad för välmåendet, hur generöst det än är.
Kanske är det just där en del av glappet mellan arbetsgivarnas och medarbetarnas bild finns.
Det är temat för webinaret ”Varför används inte förmånerna? Så får ni större effekt” den 13 november kl. 08:30-09:15. Du möter Anna Kronemberg och Daniel Frejhammar, Key Account Managers på Epassi, och Luke Prankard, Sales Director för Epassi UK och Zest. Samtalet modereras av Emil Stighäll, Employer Branding Specialist. Deltagandet är kostnadsfritt och samtalet förs på engelska.
Om undersökningen
Den stora studien om personalförmåner 2026 är den fjärde i en årlig serie. Epassi tar fram den i samarbete med tankesmedjan Pole Star Advisory och forskare vid Aalto University School of Business. Studien bygger på svar från 8 000 anställda och 3 147 beslutsfattare i åtta europeiska länder.
Om Epassi
Epassi hjälper arbetsgivare att ge medarbetarna tillgång till friskvårdsbidrag och andra personalförmåner. I dag använder över en miljon personer i Sverige Epassi genom 1 600 arbetsgivare. I förmånsportalen Zest by Epassi samlas förmåner, pension, lön och rabatter på ett ställe, så att medarbetarna ser vad de har tillgång till och HR enkelt kan följa upp hur förmånerna används.
