Men idag pressas denna “biologiska superdator” hårdare än någonsin. Komplexiteten ökar, förändringstakten accelererar och AI förändrar arbetslivet snabbare än vi hinner formulera nya strategier. Vi diskuterar kompetensförsörjning och innovation, men sällan den resurs som faktiskt möjliggör allt detta. Vårt Brain Capital.
Begreppet Brain Capital
Begreppet Brain Capital har fått internationellt genomslag genom Dr. Harris Eyre vid Rice University. Eyre beskriver Brain Capital som en kombination av hjärnhälsa och hjärnfärdigheter. I OECD-rapporten Boosting Investment in Brain Capital lyfter Eyre och kollegor hur centralt Brain Capital är för såväl samhällsutveckling som ekonomiskt välstånd och förmågan att hantera framtidens utmaningar. I Sverige har vi dock bara börjat utforska vad detta innebär för våra organisationer.
I den här artikeln vill jag belysa den potential som finns i att investera i Brain Capital och samtidigt också problematisera kring de risker som kan finnas med att använda ett enkelt begrepp för något så komplext som den mänskliga hjärnan.
Varför samarbeten och perspektivskiften är avgörande
Som beteendevetare, HR-professional och utbildare inom neuroledarskap har jag i många år arbetat med att omsätta hjärnforskning i organisatorisk praktik relaterat till bland annat ledarskap, kommunikation, samarbete, lärande, innovation och förändringsförmåga. Ett mönster som framträder allt tydligare är behovet av att kunna tänka tillsammans över bransch- och kompetensområden för att lösa komplexa problem och möta ständiga förändringar. En förmåga som står i stark kontrast till “stuprörstänk” och fragmentering och som endast är möjligt med ett positivt Brain Capital.
Ett intressant exempel på tvärdisciplinärt tänkande är mitt samarbete med Dr. Lawrence Jones, global energiexpert och ledande röst inom systemomställning. Utifrån våra olika discipliner utforskar vi tillsammans hur kunskapen om hjärnans och energisektorns komplexa nätverk kan ge nya förklaringsmodeller och hur ett positivt Brain Capital kan vara avgörande för innovation och hållbar omställning, oavsett system.
Vad neuroforskningen lär oss om hjärnans behov
Tack vare modern neuroforskning vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan påverkas av stress, digital överbelastning och komplexitet och vad vi behöver för att prestera på topp.
Forskningen visar tydligt att hjärnan;
- är byggd för fokus, inte splittring. Varje avbrott kostar energi. Multitasking är en illusion som tömmer arbetsminnet och försämrar besluten.
- prioriterar överlevnad före utveckling. Vid stress går all energi till “överlevnadsprogrammet” och hjärnan stänger tillfälligt ner frontalcortex, centret för komplext och strategiskt tänkande för att energispara.
- kräver återhämtning för att fungera. Under vila bygger hjärnan nya kopplingar, sorterar information och reglerar känslor. Utan detta blir vår kognitiva kapacitet snabbt urholkad.
- formas av sin omgivning. Trygghet, relationer, kultur, struktur och digital arbetsmiljö påverkar hjärnans funktion minst lika mycket som individens egna beteenden.
- kan utvecklas hela livet. Neuroplasticitet gör att vi kan bygga empati, komplex problemlösning, självreglering och kreativ förmåga, men endast så länge hjärnan har energi över till lärande.
Hjärnan är fantastisk, men inte opåverkbar utan formas ständigt av de system den befinner sig i. Därför är förutsättningarna helt avgörande för dess funktion.
Brain Capital för en komplex värld
I en komplex värld är Brain Capital både en kritisk faktor och en konkurrensmässig fördel. När förändring är konstant räcker det inte med strukturer, strategier och ny teknik. Organisationer behöver hjärnor som kan se mönster, hålla flera perspektiv samtidigt, tänka långsiktigt, navigera osäkerhet, reglera känslor, lära och samarbeta bortom egot.
Dr. Lawrence Jones beskriver i sin artikel, “Unlocking Brain Capital: The Catalyst for Systems Change”, hur samhällen som vill genomföra hållbar omställning måste stärka sin mänskliga resiliens, förmågan att stå stabilt i komplexitet och agera klokt i förändring. Något som gäller lika mycket för organisationer som för energisystemet.
För i slutänden är det människors Brain Capital som avgör om transformation lyckas, inte tekniken.
Vad organisationer kan göra för att bygga positivt Brain Capital
Organisationer som tar Brain Capital på allvar behöver arbeta utifrån tre nivåer för att skapa goda förutsättningar för hjärnan.
- Den kognitiva - minska brus, skapa fokus, designa tydliga arbetsflöden.
- Den sociala - skapa psykologisk trygghet och välfungerande relationer.
- Den biologiska - ge utrymme för återhämtning, rytm, pauser, rörelse och sömn.
Utöver detta behöver man identifiera vilka “hjärnfärdigheter” som behövs för att skapa värde och systematiskt arbeta med färdighetsträning för att utveckla förmågor som perspektivtagande, kritiskt tänkande, kreativ förmåga, emotionell reglering, komplex problemlösning och samarbetsförmåga.
Risker och möjligheter med begreppet Brain Capital
På -80 och -90-talet användes begreppet humankapital för att beskriva människors ekonomiska påverkan på organisationens resultat. Begreppet mötte viss etisk kritik och liknande kritik skulle kunna riktas mot begreppet Brain Capital.
Att tala om hjärnan som “kapital” skulle till exempel kunna få effekten att:
- människor reduceras till resurser.
- den komplexa hjärnan förenklas och beskrivs utifrån raka orsakssamband.
- prestation kan bli måttstock även för kognition.
Men rätt använt handlar, att utveckla ett positivt Brain Capital, inte om att optimera människor, utan om att optimera systemen runt människor utifrån förståelsen att hjärnan:
- är plastisk och formas av miljön.
- påverkas av relationer och behöver energi för att fungera.
- är känslig för trygghet och kultur och en del av ett kollektivt ekosystem.
Brain Capital - en HR-fråga?
När allt kommer omkring är Brain Capital inte en HR-fråga.Det är en affärsstrategi.
Organisationer som förstår hur hjärnan fungerar och skapar miljöer där den inte kapas av stress eller ständigt informationsbrus får chefer och medarbetare som tänker klarare, lär sig snabbare och samarbetar bättre.
Genom att systematiskt arbeta för ett positivt Brain Capital kan företag och organisationer inte bara skapa innovation och konkurrenskraft utan också bidra till ett mer hållbart och resilient samhälle där människor som inte bara presterar bra utan också mår bra.
Johanna Palmqvist
Är ert employer brand något ni gör varje dag? – Nominera till Magnet Awards
Magnet Employer Branding Awards uppmärksammar svenska arbetsgivare som lyckas omsätta kultur, strategi och kommunikation till något som faktiskt märks – i vardagen, i engagemanget och i resultaten. Tävlingen bedöms utifrån fyra huvudkriterier: strategi, genomförande, kreativitet och effekt.
Har ni genomfört ett employer branding-arbete som gjort skillnad internt eller externt? Då är det dags att visa det.
Nominera ert bidrag till The Magnet Awards 2025/26 här.
Sista dag för att lämna tävlingsbidrag fredagen den 6e mars.
Om Johanna Palmqvist
Johanna Palmqvist, beteendevetare och medgrundare av Green Communication, är en ledande röst inom neuroledarskap och Brain Capital och hjälper organisationer att stärka sin kognitiva kapacitet.
Med särskild expertis i hur den stressade hjärnan påverkar kognition och samarbete omsätter hon neurovetenskap i praktiska verktyg som förbättrar kommunikation, lärande, samarbetsförmåga och innovationskraft. Johanna är skapare av utbildningen Jobbkörkortet och en uppskattad föreläsare inom neuroledarskap, hjärnhälsa, stress samt kommunikation och bemötande.
