Distansarbete måste in i kollektivavtalen
Foto: Daniel Eisenberg
PUBLICERAD 19/6/2025
Lästid ca 3 min
Krönika

Distansarbete måste in i kollektivavtalen

Distansarbete är inte ett hot mot svensk arbetskultur – det är en möjlighet att stärka den. När ST föreslog att frågan ska in i kollektivavtalen är det ett gyllene tillfälle för offentlig sektor att visa vägen mot framtidens arbetsliv.

Sällan har jag läst en facklig rapport som känts lika mycket som ett startskott för något nytt. Fackförbundet ST:s rapport om distansarbete i staten sätter ord på något som länge varit uppenbart för många av oss som arbetar med framtidens arbetsliv: det är dags att uppgradera den svenska modellen till 2020-talet.

Enligt rapporten ser 41 procent av medlemmar inga nackdelar med distansarbete. Och precis som TCO:s tidigare rapport om distansarbete, slår ST:s rapporten fast att minskad restid och bättre möjligheter att få ihop livspusslet är bland de största fördelarna med distansarbete.


Beviset att distansarbete upplevs som en stor vinst som underlättar livet för de flesta arbetare fortsätter att öka.


Så det blir särskilt spännande att läsa att ST kräver att distansarbete ska in i de centrala kollektivavtalen i staten. Det är ett tydligt, välkommet och modigt förslag. Och det är hög tid. För det finns fortfarande alltför många arbetsgivare – både offentliga och privata – som hellre stretar emot än ställer om.

Det är en attityd vi inte har råd med.

Distansarbete är här för att stanna

Debatten om distansarbete brukar pendla mellan två extremer. Den ena handlar om nostalgi – att allt var bättre när alla sågs på kontoret. Den andra om naivitet – att alla problem löses så länge man får jobba hemifrån i pyjamas. Verkligheten är mer nyanserad.

Vi behöver inte fler polariserade debatter. Vi behöver ett arbetsliv som tar fasta på det vi vet fungerar: att tillit, flexibilitet och ett fokus på resultat ger bättre arbetsmiljö, högre motivation och i slutändan – bättre samhällsservice.

Det gäller särskilt inom offentlig sektor, där varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Om en myndighet kan minska sjukskrivningar, höja produktiviteten och rekrytera bredare genom smart distansarbete – då är det inte bara en HR-fråga. Det är en demokratifråga.

Offentlig sektor behöver gå före

Det offentliga arbetslivet har ett särskilt ansvar. Staten, regionerna och kommunerna ska inte bara vara arbetsgivare – de ska vara föredömen. När ST nu driver frågan om att inkludera distansarbete i kommande avtalsrörelse kan det bana väg för en större förändring även inom privat sektor.

Precis som ST konstaterar: tydliga ramar och rättigheter kring distansarbete stärker både arbetsgivare och arbetstagare. Det gör det enklare att leda, enklare att samarbeta och enklare att vara människa.

Och framför allt – det visar att den svenska modellen fungerar även i en ny verklighet. När arbetslivet förändras, då måste även spelreglerna uppdateras.

Från flexibilitet till förutsägbarhet

Det är inte bristen på teknik som stoppar utvecklingen. Det är bristen på struktur. I dag beror möjligheten att arbeta på distans ofta på chefens godtycke eller interna policyer som snabbt kan ändras. Det skapar otrygghet för medarbetare och frustration hos chefer.

Därför är ST:s förslag så viktigt. Genom att förhandla in distansarbete i kollektivavtalen skapar man tydlighet och långsiktighet. Det gör det lättare att leda, lättare att planera – och lättare att lita på systemet.

Ett starkare arbetsliv – för alla

Det talas ofta om att distansarbete hotar den svenska modellen. Jag tycker tvärtom. Om vi inte inkluderar distansarbete i våra arbetsmarknadsstrukturer, då riskerar modellen att bli irrelevant.

Att modernisera kollektivavtalen är inte ett hot – det är en möjlighet att stärka det som gör svensk arbetsmarknad unik: att vi tillsammans, genom dialog, bygger ett arbetsliv som fungerar för både människor och samhälle.

ST har tagit ett viktigt första steg. Nu hoppas jag att fler följer efter – fack, arbetsgivare och politiker.

Distansarbete är inte framtiden. Det är nutiden. Och det är dags att vi ger den en plats i våra mest grundläggande spelregler.

Daniel Eisenberg, Sverigechef, Deel


Om Daniel Eisenberg

Daniel är Sverigechef för HR-plattformen Deel, och har över 20 års erfarenhet från tech-industrin. Han bor med sin familj på Lidingö, men kom nyligen tillbaka från Kenya där han tillbringade ett år med familjen och ledde sitt team som var hundratals mil bort.

Daniel Eisenberg är passionerad kring den globala arbetsmarknaden och de möjligheter distansarbete erbjuder.