Välj rätt språk för att prata med den stressade

»Vi måste ju kunna prata som vuxna människor om det här!« Det sägs ibland både på arbetsplatser och hemma. Bakom meningen finns en önskan om att kunna prata sakligt, inte bete sig för känslomässigt och gå in i känslornas virrvarr.

Välj rätt språk för att prata med den stressade. 
»Vi måste ju kunna prata som vuxna människor om det här!« Det sägs ibland både på arbetsplatser och hemma. Bakom meningen finns en önskan om att kunna prata sakligt, inte bete sig för känslomässigt och gå in i känslornas virrvarr..

Välj rätt språk

"Vi måste ju kunna prata som vuxna människor om det här!" Det sägs ibland både på arbetsplatser och hemma. Bakom meningen finns en önskan om att kunna prata sakligt, inte bete sig för känslomässigt och gå in i känslornas virrvarr. Men vi vet av erfarenhet att det inte alltid är så lätt att få till det för alla parter.
    
Lena Skogholm är beteendevetare och pedagog, som i dagarna utkommer med den nya boken "Bemötandekoden - Konsten att förstå sig på människor och få ett bättre (arbets)liv". I boken presenteras de tre språken människospråket, apspråket och reptilspråket. Beroende på situation behöver vi bli bemötta med det språk vi just då förstår.
    

Lena Skogholm

Har du känt någon gång att du är så stressad eller trött så att du inte kan tänka klart? När du gör av med mer energi än du egentligen har tillgång till slår hjärnans eget energisparläge på. Hjärnan måste stänga av ett av sina program eftersom energin inte räcker till alla. Lite förenklat kan man säga att det första programmet som stängs av är människohjärnan. Vårt logiska tänkande sätts ur spel. Vi får svårare att diskutera själva sakfrågan, se olika perspektiv och konsekvenser. Istället lockas apan fram (däggdjurshjärnan) och det språk vi nu förstår är apspråket. Här behöver vi i första hand bli bekräftade i våra känslor.
    
Fortsätter vi att stressa slår nästa energisparläge till och aphjärnan går också in i dimman. Reptilen har lockats fram och nu kan vi bara reptilspråket, det vill säga att vi bara kan processa det som händer i reptilhjärnan. Vi har ingen tillgång till de högre delarna i hjärnan. Reptilhjärnan har hand om flykt och attack. Här kanske vi går till verbal attack och börjar gräla fast vi vet att vi får ångra det vi säger.
    

Lena Skogholms tips för att använda rätt språk

  • Vill personen prata om sakfrågan befinner hon sig i människohjärnan. Här kan du lyfta fram olika perspektiv och prata om vad som hänt tidigare, hur nuläget ser ut och hur det ser ut framåt. Du kan också diskutera vilka konsekvenser det kan bli av olika beteenden och handlingar. Håll dig till sakfrågan och människoavdelningen är nöjd.
  • Vill personen prata om känslor processar personen situationen i aphjärnan. Här behöver du i första hand lyssna och bekräfta personen. Ibland behöver vi bekräfta många gånger och länge. Visa förståelse och medkänsla och apavdelning är nöjd.
  • Om personen går till attack (är arg eller irriterad) eller flyr (är undvikande) processar personen situationen i reptilhjärnan − då väljer du reptilspråket. Ge ett kort, konkret och tydligt budskap. Gör en snitslad bana som är enkel att följa. Tänk som hissplakatet ”Vid brand” och reptilavdelningen är nöjd.


    
Först när behoven hos reptilhjärnan och aphjärnan är uppfyllda når du människohjärnan och kan byta till människospråket. Lyssna noggrant in vad den andre säger för då kan du höra i vilken hjärna denne befinner sig i.
    

Publicerad

2016-09-06

Uppdaterad

2016-09-06

Personal

Socialt